Wow!

Jag kollade på mätaren till insamlingen i morse. Vet ni, På mindre än tre dygn har ni lyckats samla ihop 4550 kr! Snart är målet nått och jag är så glad, imponerad och tacksam gentemot alla er som hjälpt till! Jag bockar och bugar inför er alla, tillsammans kan vi!

Kom igen på slutspurten nu!! Jag lägger en hundralapp till för att starta igång igen och jag hoppas ni hakar på- på ett eller annat sätt. Sprid budskapet till vänner och familj! Här kommer länken igen.

Det är klart att allt kommer att bli bra!

 

Dagen kommer att fyllas av förberedelser inför inläggningen på tisdag den 3e april. Det känns så tudelat. Lite kul känns det att pyssla runt och planera vad som ska med och hur jag kan göra tiden ”inlåst” lite roligare- men så känns det bara när jag inte tänker på skälet till att jag packar och de möjliga konsekvenserna jag kan komma att stå inför.

Det hemska är att jag inte vill prata om det längre och det har jag aldrig haft problem med förut. Nu får jag ganska starka ångest-symptom och känner stor olust när jag släpper in allt i hjärnan. Magen har varit ur led ett tag nu också, jag tror det är stress. Jag har börjat få tankar som ”Jag vill inte det här” och ”Jag skiter i det”. Osäkerhet och undvikande, men nu är det ju så här det ser ut. Antingen köper jag något år eller BLIR FRISK!

Eller så dör jag, vilket jag hade gjort snart i vilket fall som helst. Jag blir så snål på tid bara. Hade jag vetat idag hur allt kommer spelas ut så hade jag kunnat jämföra dagar, timmar, sekunder och valt det mest givande alternativet. Men den möjligheten får ingen, ”inte ens” jag. Jag väljer att stå fast vid att tiden är grym.

Nåväl, jag tänker fortsätta undvika att tänka på alltihop och låta det skölja över mig på tisdag istället. En bra sak är att jag lyckades stjäla en timma extra i frihet av avdelning 50C så jag hinner gå på min sista rehab-yoga innan inläggningen. Jag hoppas det kan hjälpa mig att finna lite lugn när jag oundvikligen kliver innanför dörrarna på 50-huset kl 14.