Ordfascisten är tillbaka. Jag tar ett fast tag om pekpinnen och klämmer resolut fast binokeln över min ädla näsrygg och vänder mig mot griffeltavlan. Man kan väl säga att jag har fått en något djupare kunskap inom min sjukhusterminologi. Jag har dessutom sett att det är fler än mig som har slarvat på just den här punkten.

Det heter REMISSION

Jo, så här ligger det alltså till–>

Om jag slår upp termen i min medicinska ordbok så står där ”Tillfällig förbättring i ett sjukdomstillstånd”.

På MedicineNet.com står ”Disappearance of the signs and symptoms of cancer or other disease. When this happens, the disease is said to be ”in remission.” A remission can be temporary or permanent.”

Det betyder alltså inte automatiskt frisk, även om det är en bra start. För mig innebär remission och ”komplett remission” olika %-antal av blastceller (omogna vita blodkroppar- myeloblaster eller lymphoblaster). Exakt vilka siffror det handlar om är jag osäker på, men jag har blivit klassad som i remission vid blasttal på 4% och i ”komplett remission” vid blasttal på 2%, så någonstans däremellan. Normalt sett finns inga blastceller i det perifera blodsystemet, men gör det vid till exempel min sjukdom då den är aktiv.

Saken är den att man har naturligt en viss andel omogna blodkroppar i benmärg, det bildas ju hela tiden nya. Och om man bara hittar 2% omogna celler efter en behandling, så är chansen ännu mindre att man hittar en sjuk omogen cell. Mina rackare har haft en förmåga att gömma sig bra och ligga och pyra i smyg tills allt vippar över och leukemin börjar störa blodbildningen igen.

Därför tar vi inte ut något i förskott, om ni funderat på varför jag inte jublat av glädje den här gången.