Jag vaknade i morse av att min make väckte mig med: Maria? Maria? Det är bara en dröm, du drömmer! Jag vaknade till liv och mardrömmen ersattes av andnöd. Maken fick slänga sig över mig för att nå inhalatorn på mitt sängbord. Inte bara tråkigheter påbörjade dagen, den började bra också. Jag hade ”min” vovve vid min sida, tätt, tätt intill under täcket. Mellan mig och maken låg lillebror och snusade mot huvudkudden. Det vägde upp allt det andra! Och minnena från igår började röra sig i mitt huvud.

Jag känner mig lite sliten. Trött och har lite ont i fötterna och lederna. Jag blev nog lite tröttare än vad jag trodde jag skulle bli, men vilken dag det var i går!

Jag är så otroligt lyckligt lottad som har så fantastiska vänner och en sådan underbar familj. En del åkte långt för att kunna vara med på min fira-livet-fest, eller tog ledigt från jobbet eller ändrade planer, men de kom ändå! Jag kramades så mycket jag kunde. Jag skrattade en massa och någon tår fanns där också i bakgrunden. Vilket otroligt matbord vi hade! Knytisen blev ju en helt vidunderlig buffé! Jag har dock lärt mig till nästa gång att begränsa alla bidrag till 4 rejäla portioner, för det blev så mycket mat över och det gjorde mig lite ledsen att en del inte ens fick chansen att duka upp sina bidrag på borden. Så ska det ju inte vara.

Jag önskar också att jag hade fått mer tid att umgås med var och en av er, timmarna rann iväg mellan mina fingrar och det blev sent för er som skulle åka långt.

Från mitt hjärta: Tusen, tusen tack! Tack för att ni kom, tack för all jättegod mat, alla bakverk och allt bröd! Tack så hemskt mycket för alla vackra presenter jag fick. Ni hade inte alls behövt ta med något sådant, ni gjorde ju festen åt mig! Tack för all otrolig hjälp jag fick i köket, med dukningen, med städet och undanplockningen. Jag kunde helt ägna mig åt er och ändå räckte inte tiden till!

Tack för att ni vill vara mina vänner och tack min familj för att ni finns!

Det underbara buffébordet för den kalla maten.

Buffébordet igen. Jag och Babs konverserar lite.

Vill ni se mer av den vackra lokalen (Danmarks bygdegård) och fler bilder från kalaset, bland annat en mycket allvarlig bild på mig själv, så klicka in här på Jennys blogg. Jenny kan det här med att fotografera!