Har framgångsrikt strutsat ett par dagar. Nu har jag så mått börjat fundera lite på hur läget är. Jag mår fortfarande rätt bra, förutom att jag har ganska ont i ryggen. Alvedon hjälper, men den fördömda tröttheten som helt genomsyrar all vaken tid går mig på nerverna. Jag orkar ingenting, utan blir sittandes hela dagen. Sen blir jag irriterad på mig själv för att jag inte gjort någonting under en hel dag, men jag ORKAR ju inte!

Idag klev jag upp efter i alla fall nio timmars sömn, gjorde frukost och åt den i soffan. Sen satt jag där. I pyjamas. Hela dagen. Det känns helt sanslöst.

I morgon måndag drar jag till ackis igen för nya provtagningar. Jag fick öka doseringen av bromsmedicinen i fredags, får se hur värdena ligger i morgon om det behövs justeras på något vis.